7 maj 19:35
SK Premium+:
Array
(
[0] => Array
(
[id] => 40888
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Stölden har enligt tidningen El Diario väckt bestörtning bland såväl forskare som anhöriga till offren. De förebyggande åtgärder som hade installerats runt utgrävningsplatsen, som skynken och plankor, hade undanröjts av tjuven eller tjuvarna, vilket lett till att även viktiga delar för identifiering av offren gått förlorade. Arbetet med att fastställa offrens identiteter via DNA uppges nu bli betydligt svårare.
Vid sidan om stöldutredningen har en juridisk granskning inletts för att fastställa om brott mot mänskligheten har begåtts på platsen under Francoregimen. Samtidigt har den spanska centralregeringen engagerat sig för att påskynda identifieringen av de avrättade, då många av de anhöriga har uppnått en avsevärd ålder och riskerar att avlida innan de får klarhet. För detta ändamål har regeringen avsatt ett stöd på 190.000 euro, med möjlighet till ytterligare medel vid behov.
[ingress] => Guardia Civil utreder en stöld av benrester från ett av offren för Franco-regimen vid ravinen i Víznar, där bland andra den kände poeten Federico García Lorca mördades. Forskarlaget från Granadas universitet, som hittills grävt fram kvarlevorna av cirka 200 personer, har anmält att en käke och överkäke med guldtänder stulits.
[headline] => Likrester vid massgrav stulna
[page] => 0
[modified] => 20240506110153
[created] => 20240506105552
[publishStart] => 20240507170000
[publishStop] => 20241102095559
[fullArticle] => Likrester vid massgrav stulna Guardia Civil utreder en stöld av benrester från ett av offren för Franco-regimen vid ravinen i Víznar, där bland andra den kände poeten Federico García Lorca mördades. Forskarlaget från Granadas universitet, som hittills grävt fram kvarlevorna av cirka 200 personer, har anmält att en käke och överkäke med guldtänder stulits. Stölden har enligt tidningen El Diario väckt bestörtning bland såväl forskare som anhöriga till offren. De förebyggande åtgärder som hade installerats runt utgrävningsplatsen, som skynken och plankor, hade undanröjts av tjuven eller tjuvarna, vilket lett till att även viktiga delar för identifiering av offren gått förlorade. Arbetet med att fastställa offrens identiteter via DNA uppges nu bli betydligt svårare.
Vid sidan om stöldutredningen har en juridisk granskning inletts för att fastställa om brott mot mänskligheten har begåtts på platsen under Francoregimen. Samtidigt har den spanska centralregeringen engagerat sig för att påskynda identifieringen av de avrättade, då många av de anhöriga har uppnått en avsevärd ålder och riskerar att avlida innan de får klarhet. För detta ändamål har regeringen avsatt ett stöd på 190.000 euro, med möjlighet till ytterligare medel vid behov. Forskarlaget från Granadas universitet har hittills grävt fram kvarlevorna av cirka 200 personer som avrättades under det spanska inbördeskriget. Foto: @SubdeGobGranada/X
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[1] => Array
(
[id] => 40896
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Det var enligt tidningen Málaga Hoy vid tvåtiden på eftermiddagen den 6 maj som skotten avlossades. Polis fick rycka ut till Avenida de la Estación i Antequera, där ett stort bråk utbrutit. Någon ska ha dragit ett vapen och öppnat eld. Flera filmer som delats på sociala nätverk fångar både skottsalvorna och skrik, samt bilder på personer som ligger skadade på trottoaren.
Bråket uppges vara grundat i en konflikt mellan två familjer och tvingade polisen att upprätta en bevakning vid sjukhuset i Antequera, dit sex av de skadade förts, för att undvika fler sammandrabbningar.
[ingress] => Sju personer skadades, fem av dem av pistolskott, vid ett bråk mellan en stor grupp människor på öppen gata i Antequera. En kvinna fick föras till regionsjukhuset i Málaga med allvarliga skador.
[headline] => Familjefejd övergick i skottlossning
[page] => 0
[modified] => 20240507095453
[created] => 20240507085811
[publishStart] => 20240507091500
[publishStop] => 20241103075859
[fullArticle] => Familjefejd övergick i skottlossning Sju personer skadades, fem av dem av pistolskott, vid ett bråk mellan en stor grupp människor på öppen gata i Antequera. En kvinna fick föras till regionsjukhuset i Málaga med allvarliga skador. Det var enligt tidningen Málaga Hoy vid tvåtiden på eftermiddagen den 6 maj som skotten avlossades. Polis fick rycka ut till Avenida de la Estación i Antequera, där ett stort bråk utbrutit. Någon ska ha dragit ett vapen och öppnat eld. Flera filmer som delats på sociala nätverk fångar både skottsalvorna och skrik, samt bilder på personer som ligger skadade på trottoaren.
Bråket uppges vara grundat i en konflikt mellan två familjer och tvingade polisen att upprätta en bevakning vid sjukhuset i Antequera, dit sex av de skadade förts, för att undvika fler sammandrabbningar. Polisen fick bevaka sjukhuset för att undvika att bråket fortsatte där.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[2] => Array
(
[id] => 40876
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => FN-rapporten har presenterats efter att den spanska regeringen efterlyst en internationell granskning av de kontroversiella regionala lagarna. Den finner att lagarna underminerar Spaniens internationella åtaganden enligt internationella människorättslagar. Detta då de så kallade lagarna om samförstånd uppges radera minnet av grova brott som utfördes av Francoregimen.
Samförståndslagarna behandlas och har i vissa fall delvis antagits, i regioner där Partido Popular och Vox styr, bland dem Valencia, Aragonien och Castilla y León. De uppfattas av kritiker som ett försök at neutralisera den statliga lagen om det demokratiska minnet, som syftar till att ge offer för Francoregimen upprättelse.
FN:s rapport uppmärksammar hur de regionala lagarna undviker att nämna eller fördöma Francodiktaturen och hur de kan försvåra uppklarandet av vad som hände med offren. FN-organet varnar för att de aktuella autonoma regionerna initiativ riskerar att bryta mot den statliga skyldigheten att försvara mänskliga rättigheter.
Spanien regering har inlett en offensiv mot de så kallade samförståndslagarna, genom ministern för territoriell politik och demokratiskt minne, Ángel Víctor Torres. Ett juridiskt utlåtande har begärts som en förberedelse för en planerad anmälan av de regionala lagarna till Författningsdomstolen.
[ingress] => Den FN-kommission som arbetar för att klargöra människors försvinnande utrycker i en rapport allvarliga bekymmer för de så kallade samförståndslagar som drivits igenom av flera spanska regioner som styrs av Partido Popular och Vox. Lagarna, som syftar till att motverka den statliga lagen om det demokratiska minnet, hotar enligt FN att tona ner eller helt ignorera allvarliga överträdelser under Francos diktatur.
[headline] => Regeringen får stöd av FN mot alternativa historielagar
[page] => 0
[modified] => 20240505085543
[created] => 20240503114017
[publishStart] => 20240506120000
[publishStop] => 20241030104059
[fullArticle] => Regeringen får stöd av FN mot alternativa historielagar Den FN-kommission som arbetar för att klargöra människors försvinnande utrycker i en rapport allvarliga bekymmer för de så kallade samförståndslagar som drivits igenom av flera spanska regioner som styrs av Partido Popular och Vox. Lagarna, som syftar till att motverka den statliga lagen om det demokratiska minnet, hotar enligt FN att tona ner eller helt ignorera allvarliga överträdelser under Francos diktatur. FN-rapporten har presenterats efter att den spanska regeringen efterlyst en internationell granskning av de kontroversiella regionala lagarna. Den finner att lagarna underminerar Spaniens internationella åtaganden enligt internationella människorättslagar. Detta då de så kallade lagarna om samförstånd uppges radera minnet av grova brott som utfördes av Francoregimen.
Samförståndslagarna behandlas och har i vissa fall delvis antagits, i regioner där Partido Popular och Vox styr, bland dem Valencia, Aragonien och Castilla y León. De uppfattas av kritiker som ett försök at neutralisera den statliga lagen om det demokratiska minnet, som syftar till att ge offer för Francoregimen upprättelse.
FN:s rapport uppmärksammar hur de regionala lagarna undviker att nämna eller fördöma Francodiktaturen och hur de kan försvåra uppklarandet av vad som hände med offren. FN-organet varnar för att de aktuella autonoma regionerna initiativ riskerar att bryta mot den statliga skyldigheten att försvara mänskliga rättigheter.
Spanien regering har inlett en offensiv mot de så kallade samförståndslagarna, genom ministern för territoriell politik och demokratiskt minne, Ángel Víctor Torres. Ett juridiskt utlåtande har begärts som en förberedelse för en planerad anmälan av de regionala lagarna till Författningsdomstolen. FN ser med bekymmer på de lagar som presenterats av flera spanska regioner, där Francoregimens övergrepp tonas ner.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[3] => Array
(
[id] => 40870
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Den nya bestämmelsen fastställer att alla elever, till och med högstadiet (instituto), måste stänga av sina mobiler när de anländer till skolan. Den ska förbli avstängd under hela skoldagen, inkluderat på rasterna. Endast i två undantagsfall får mobilen vara påslagen, vilket är om den brukas i utbildningssyfte och då alltid under lärares översyn, eller om det föreligger eventuella hälsoskäl som kräver att mobilen är påslagen.
Ett argument för mobilförbudet i skolorna är också att motverka mobbing, som allt mer sker genom sociala nätverk. Utbildningsrådet i Valencia, José Antonio Rovira, tillkännagav den nya förordningen just på Internationella dagen mot mobbing.
[ingress] => Från och med den 6 maj måste grundskoleeleverna i Valenciaregionen ha sina mobiler avstängda under skoltid. Beslutet har fattats av regionstyret för att stävja missbruket av mobilen.
[headline] => Mobilförbud på skolorna i Valenciaregionen
[page] => 0
[modified] => 20240503114218
[created] => 20240503113219
[publishStart] => 20240504170000
[publishStop] => 20241030103259
[fullArticle] => Mobilförbud på skolorna i Valenciaregionen Från och med den 6 maj måste grundskoleeleverna i Valenciaregionen ha sina mobiler avstängda under skoltid. Beslutet har fattats av regionstyret för att stävja missbruket av mobilen. Den nya bestämmelsen fastställer att alla elever, till och med högstadiet (instituto), måste stänga av sina mobiler när de anländer till skolan. Den ska förbli avstängd under hela skoldagen, inkluderat på rasterna. Endast i två undantagsfall får mobilen vara påslagen, vilket är om den brukas i utbildningssyfte och då alltid under lärares översyn, eller om det föreligger eventuella hälsoskäl som kräver att mobilen är påslagen.
Ett argument för mobilförbudet i skolorna är också att motverka mobbing, som allt mer sker genom sociala nätverk. Utbildningsrådet i Valencia, José Antonio Rovira, tillkännagav den nya förordningen just på Internationella dagen mot mobbing. Eleverna i Valenciaregionen måste ha mobilen avstängd under hela skoldagen, utom i särskilda undantagsfall.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[4] => Array
(
[id] => 40871
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Motiveringen till att priset slopas är en växande medvetenhet om djurskyddsfrågor och att allt färre personer fyller läktarna på tjurfäktningar. Under perioden 2021-2022 uppges endast 1,9 procent av den spanska befolkningen ha besökt någon tjurfäktning. Det nationella priset inrättades för att erkänna tjurfäktningens konstnärliga aspekter och belöna fäktare för "extraordinära meriter".
Allt tyder på att förra årets mottagare av priset, matadoren Julián López ”El Juli”, kommer att vara den sista. Beslutet att avveckla priset sker genom flera administrativa steg, som inkluderar en offentlig konsultation. Processen avslutas med en ministeriell order.
Djurens välbefinnande låg också bakom beslutet att förra året avstå från att dela ut något annat statligt kulturpris till personer med anknytning till tjurfäktningssektorn. Kulturministern Ernest Urtasun, som varit mångårig EU-ledamot för Podemos, har upprepade gånger uttalat sig mot djurmisshandel. Tidningen El Diario poängterar att det i Spanien sedan länge pågår en omfattande diskussion om kulturens och traditionernas roll i ett modernt samhälle som värnar om etik och djurskydd.
Urtasun betonar att beslutet fattats inom ramen för Kulturdepartementets befogenheter. En del representanter för koalitionspartnern PSOE ogillar åtgärden och bland annat regionpresidenten i Castilla-La Mancha, Emiliano García-Page, har meddelat att han tänker upprätta en regional tjurfäktningsutmärkelse istället.
[ingress] => Spaniens kulturminister Ernest Urtasun (Sumar) har meddelat att det nationella tjurfäktningspriset inte kommer att utdelas i år. Samtidigt planerar regeringen att helt lägga ner kulturpriset, som instiftades 2011.
[headline] => Statligt tjurfäktningspris slopas
[page] => 0
[modified] => 20240503151728
[created] => 20240503113342
[publishStart] => 20240504070000
[publishStop] => 20241030103359
[fullArticle] => Statligt tjurfäktningspris slopas Spaniens kulturminister Ernest Urtasun (Sumar) har meddelat att det nationella tjurfäktningspriset inte kommer att utdelas i år. Samtidigt planerar regeringen att helt lägga ner kulturpriset, som instiftades 2011. Motiveringen till att priset slopas är en växande medvetenhet om djurskyddsfrågor och att allt färre personer fyller läktarna på tjurfäktningar. Under perioden 2021-2022 uppges endast 1,9 procent av den spanska befolkningen ha besökt någon tjurfäktning. Det nationella priset inrättades för att erkänna tjurfäktningens konstnärliga aspekter och belöna fäktare för "extraordinära meriter".
Allt tyder på att förra årets mottagare av priset, matadoren Julián López ”El Juli”, kommer att vara den sista. Beslutet att avveckla priset sker genom flera administrativa steg, som inkluderar en offentlig konsultation. Processen avslutas med en ministeriell order.
Djurens välbefinnande låg också bakom beslutet att förra året avstå från att dela ut något annat statligt kulturpris till personer med anknytning till tjurfäktningssektorn. Kulturministern Ernest Urtasun, som varit mångårig EU-ledamot för Podemos, har upprepade gånger uttalat sig mot djurmisshandel. Tidningen El Diario poängterar att det i Spanien sedan länge pågår en omfattande diskussion om kulturens och traditionernas roll i ett modernt samhälle som värnar om etik och djurskydd.
Urtasun betonar att beslutet fattats inom ramen för Kulturdepartementets befogenheter. En del representanter för koalitionspartnern PSOE ogillar åtgärden och bland annat regionpresidenten i Castilla-La Mancha, Emiliano García-Page, har meddelat att han tänker upprätta en regional tjurfäktningsutmärkelse istället. Regeringens planer är att inga fler statliga utmärkelser ska tilldelas tjurfäktningssektorn.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[5] => Array
(
[id] => 40862
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Myndigheterna och beredskapsteam arbetar enligt nyhetsbyrån Europa Press oavbrutet med att sanera området och minimera dess miljöpåverkan. Framför allt arbetas för att rädda en skyddad art av snäckor, ”Patella Ferruginea”, som förekommer i Ceutas hamn. Arten befinns vara vital för det marina ekosystemet och står under särskilt skydd på grund av sin sårbarhet.
Samtidigt diskuterar myndigheterna vilka åtgärder som ska vidtas mot fartygets ägare. Dessa inkluderar ekonomiska garantier för att täcka både potentiella böter och kostnader för rengöringen, vilka tillsammans beräknas överstiga 200.000 euro.
Det nya utsläppet är en påminnelse om de kontinuerliga riskerna och utmaningarna som kommer med sjöfartstrafik och betydelsen av snabba svar vid miljöincidenter för att skydda både natur och infrastruktur.
[ingress] => Mellan 25.000 och 30.000 liter dieselolja rapporteras ha läckt ut från det Liberia-flaggade fartyget ”K-Onset” i Ceuta. Utsläppet orsakades av en spricka i en av fartygets tankar och uppges vara det allvarligaste hittills vid den spanska exklaven i Nordafrika.
[headline] => Stort oljeutsläpp nära Ceuta
[page] => 0
[modified] => 20240502094007
[created] => 20240502093928
[publishStart] => 20240503120000
[publishStop] => 20241029083959
[fullArticle] => Stort oljeutsläpp nära Ceuta Mellan 25.000 och 30.000 liter dieselolja rapporteras ha läckt ut från det Liberia-flaggade fartyget ”K-Onset” i Ceuta. Utsläppet orsakades av en spricka i en av fartygets tankar och uppges vara det allvarligaste hittills vid den spanska exklaven i Nordafrika. Myndigheterna och beredskapsteam arbetar enligt nyhetsbyrån Europa Press oavbrutet med att sanera området och minimera dess miljöpåverkan. Framför allt arbetas för att rädda en skyddad art av snäckor, ”Patella Ferruginea”, som förekommer i Ceutas hamn. Arten befinns vara vital för det marina ekosystemet och står under särskilt skydd på grund av sin sårbarhet.
Samtidigt diskuterar myndigheterna vilka åtgärder som ska vidtas mot fartygets ägare. Dessa inkluderar ekonomiska garantier för att täcka både potentiella böter och kostnader för rengöringen, vilka tillsammans beräknas överstiga 200.000 euro.
Det nya utsläppet är en påminnelse om de kontinuerliga riskerna och utmaningarna som kommer med sjöfartstrafik och betydelsen av snabba svar vid miljöincidenter för att skydda både natur och infrastruktur. Arkivbild av hamnen i Ceuta.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[6] => Array
(
[id] => 40863
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => De utdragna förhandlingarna förs under största diskretion. Det finns dock tecken som antyder att det efterlängtade avtalet är nära förestående, enligt uppgifter från tidningen El Confidencial. Guvernören på Gibraltar Fabian Picardo sågs nyligen i Bryssel tillsammans med utrikesministrarna José Manuel Albares och David Cameron, från Spanien respektive Storbritannien. Dessutom har Picardo nyligen uttryckt sitt stöd för den spanske regeringschefen Pedro Sánchez, efter att denne valt att fortsätta på posten.
”Det är bra för Gibraltar”, skrev guvernören på plattformen X (tidigare Twitter).
Förhandlingarna har som mål att integrera Gibraltar inom Schengens gränser, vilket bland annat skulle innebära ett upphävande av den fysiska gränsen. Gränskontrollerna ska istället förläggas till Gibraltars flygplats och hamn. Det skulle underlätta livet avsevärt för både invånarna på Gibraltar och de tusentals arbetare som varje dag tar sig in till klippan från Spanien.
Optimismen beträffande förhandlingarna grumlas däremot av ett växande missnöje från den spanska gränskommunen La Línea de la Concepción och det andalusiska regionstyret. De protesterar mot att de lämnats utanför i förhandlingarna. Borgmästaren i La Línea Juan Franco säger att den bristande informationen skapar en känsla av osäkerhet. Kritiken har lett till att Spaniens EU-minister Fernando Sampedro inlett en dialog för att förbättra kommunikationen med de lokala myndigheterna.
Om ett avtal nås anses det inte bara markera slutet på en lång period av politiska spänningar sedan Brexit genomfördes den 1 februari 2020, utan också utgöra början på en ny era för området. För detta krävs dock en konsensus om de känsliga suveränitetsfrågorna och vem som ska kontrollera de nya gränsövergångarna.
[ingress] => Förhandlingarna mellan Spanien och Storbritannien om Gibraltars framtida status anses vara långt fortskridna och de mest optimistiska väntar sig ett slutgiltigt avtal inom några få dagar. Samtidigt protesterar de lokala och regionala myndigheterna på den spanska sidan över att de hålls utanför samtalen.
[headline] => Avtal om Gibraltar nära förestående
[page] => 0
[modified] => 20240502094110
[created] => 20240502094018
[publishStart] => 20240503070000
[publishStop] => 20241029084059
[fullArticle] => Avtal om Gibraltar nära förestående Förhandlingarna mellan Spanien och Storbritannien om Gibraltars framtida status anses vara långt fortskridna och de mest optimistiska väntar sig ett slutgiltigt avtal inom några få dagar. Samtidigt protesterar de lokala och regionala myndigheterna på den spanska sidan över att de hålls utanför samtalen. De utdragna förhandlingarna förs under största diskretion. Det finns dock tecken som antyder att det efterlängtade avtalet är nära förestående, enligt uppgifter från tidningen El Confidencial. Guvernören på Gibraltar Fabian Picardo sågs nyligen i Bryssel tillsammans med utrikesministrarna José Manuel Albares och David Cameron, från Spanien respektive Storbritannien. Dessutom har Picardo nyligen uttryckt sitt stöd för den spanske regeringschefen Pedro Sánchez, efter att denne valt att fortsätta på posten.
”Det är bra för Gibraltar”, skrev guvernören på plattformen X (tidigare Twitter).
Förhandlingarna har som mål att integrera Gibraltar inom Schengens gränser, vilket bland annat skulle innebära ett upphävande av den fysiska gränsen. Gränskontrollerna ska istället förläggas till Gibraltars flygplats och hamn. Det skulle underlätta livet avsevärt för både invånarna på Gibraltar och de tusentals arbetare som varje dag tar sig in till klippan från Spanien.
Optimismen beträffande förhandlingarna grumlas däremot av ett växande missnöje från den spanska gränskommunen La Línea de la Concepción och det andalusiska regionstyret. De protesterar mot att de lämnats utanför i förhandlingarna. Borgmästaren i La Línea Juan Franco säger att den bristande informationen skapar en känsla av osäkerhet. Kritiken har lett till att Spaniens EU-minister Fernando Sampedro inlett en dialog för att förbättra kommunikationen med de lokala myndigheterna.
Om ett avtal nås anses det inte bara markera slutet på en lång period av politiska spänningar sedan Brexit genomfördes den 1 februari 2020, utan också utgöra början på en ny era för området. För detta krävs dock en konsensus om de känsliga suveränitetsfrågorna och vem som ska kontrollera de nya gränsövergångarna. Planerna är att gränsstaketet vid Gibraltar helt ska försvinna och kontroller endast upprätthållas på flygplatsen och hamnen på klippan.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[7] => Array
(
[id] => 40835
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Enligt FN:s kommitté lever Spanien inte upp till sina åtaganden enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, ett internationellt avtal som landet ratificerade 2006. I en detaljerad rapport framhåller kommittén att trots lagstiftning och strategiska initiativ för att främja inkluderande utbildning, kvarstår ett utbildningssystem som fortsätter att segregera elever med funktionsnedsättning.
Spanien har implementerat vissa lagar, som den aktuella utbildningslagen Lomloe, som innehåller föreskrifter för att inom tio år tillföra de resurser som behövs för att integrera elever med funktionsnedsättning i vanliga skolor. Trots detta kritiserar FN:s kommitté det fortsatta upprätthållandet av specialskolor, vilket anses motverka principerna om integration.
Inkluderingen av elever med funktionsnedsättning i Spanien har haft en ojämn utveckling. Under 1980-talet gjordes framsteg med att integrera dessa elever i vanliga klassrum, men utvecklingen har stannat av och i vissa fall till och med gått bakåt. Idag är, enligt tidningen El País, ungefär 17 procent av eleverna med funktionsnedsättning fortfarande placerade i specialskolor eller separata klassrum i vanliga skolor.
En hel del anhöriga till barn med funktionsnedsättningar och företrädare för specialutbildningsskolor, många av dem i privat regi med statligt stöd, förespråkar fortsatt drift av specialskolor baserat på erfarenheter av otillräckliga resurser, bristande lärarkompetens och problem med mobbning i ordinarie skolor. Å andra sidan argumenterar många förbund och familjer för en fullständig övergång till inkluderande utbildning, där alla barn, oavsett funktionsnivå, går i samma skolor för att underlätta deras sociala integration.
FN-kommittén betonar att en fortsatt granskning kommer att ske inom fem år för att bedöma framsteg eller brister i Spaniens ansträngningar att uppfylla konventionens krav. Denna uppföljning är avsedd att säkerställa att Spanien rör sig mot en fullständigt inkluderande utbildningsmodell, där elever med funktionsnedsättning får samma möjligheter till utbildning och social integration som andra elever.
[ingress] => FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning riktar hård kritik mot Spanien, som anklagas för att bibehålla en utbildningsstruktur som håller 40.000 elever, varav många med intellektuella funktionsnedsättningar, i isolerade miljöer.
[headline] => Spanien kritiseras för segregering av funktionshämmade
[page] => 0
[modified] => 20240501094148
[created] => 20240427122738
[publishStart] => 20240502120000
[publishStop] => 20241024122759
[fullArticle] => Spanien kritiseras för segregering av funktionshämmade FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning riktar hård kritik mot Spanien, som anklagas för att bibehålla en utbildningsstruktur som håller 40.000 elever, varav många med intellektuella funktionsnedsättningar, i isolerade miljöer. Enligt FN:s kommitté lever Spanien inte upp till sina åtaganden enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, ett internationellt avtal som landet ratificerade 2006. I en detaljerad rapport framhåller kommittén att trots lagstiftning och strategiska initiativ för att främja inkluderande utbildning, kvarstår ett utbildningssystem som fortsätter att segregera elever med funktionsnedsättning.
Spanien har implementerat vissa lagar, som den aktuella utbildningslagen Lomloe, som innehåller föreskrifter för att inom tio år tillföra de resurser som behövs för att integrera elever med funktionsnedsättning i vanliga skolor. Trots detta kritiserar FN:s kommitté det fortsatta upprätthållandet av specialskolor, vilket anses motverka principerna om integration.
Inkluderingen av elever med funktionsnedsättning i Spanien har haft en ojämn utveckling. Under 1980-talet gjordes framsteg med att integrera dessa elever i vanliga klassrum, men utvecklingen har stannat av och i vissa fall till och med gått bakåt. Idag är, enligt tidningen El País, ungefär 17 procent av eleverna med funktionsnedsättning fortfarande placerade i specialskolor eller separata klassrum i vanliga skolor.
En hel del anhöriga till barn med funktionsnedsättningar och företrädare för specialutbildningsskolor, många av dem i privat regi med statligt stöd, förespråkar fortsatt drift av specialskolor baserat på erfarenheter av otillräckliga resurser, bristande lärarkompetens och problem med mobbning i ordinarie skolor. Å andra sidan argumenterar många förbund och familjer för en fullständig övergång till inkluderande utbildning, där alla barn, oavsett funktionsnivå, går i samma skolor för att underlätta deras sociala integration.
FN-kommittén betonar att en fortsatt granskning kommer att ske inom fem år för att bedöma framsteg eller brister i Spaniens ansträngningar att uppfylla konventionens krav. Denna uppföljning är avsedd att säkerställa att Spanien rör sig mot en fullständigt inkluderande utbildningsmodell, där elever med funktionsnedsättning får samma möjligheter till utbildning och social integration som andra elever. Omkring 17 procent av de spanska eleverna med funktionsnedsättning är fortfarande placerade i specialskolor eller separata klassrum i vanliga skolor.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[8] => Array
(
[id] => 40855
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Beslutet att tillsätta en form av interimsstyrelse, parallellt med den officiella i RFEF, har fattats av den statliga Idrottsstyrelsen. Regeringen vill att VM-hjälten Del Bosque ska vara Förbundets officiella ansikte, istället för Pedro Rocha som automatiskt blivit vald till ny ordförande efter att ingen annan kandidat presenterat sig till det val inom förbundet som Rocha själv hade utlyst. Det skriver tidningen El Diario.
Vid ett förhör nyligen i tingsrätten i Majadahonda, där Pedro Rocha kallades som vittne i utredningen om misstänkta korruptionsbrott inom Spanska fotbollsförbundet, valde utredningsdomaren att avbryta utfrågningen och delge även Rocha misstanke om brott. Motiveringen var den dåvarande interimsordföranden bristande samarbete och uppenbart dåliga minne när han förhördes om bland annat mångmiljonkontraktet för att förlägga den spanska Supercupen till Saudiarabien. Delgivningen om misstänkta brott hindrade inte Rocha från att kort tid senare koras som ny ordförande för RFEF.
Det nya Utskottet för tillsyn, normalisering och representation av RFEF syftar till att säkerställa transparens och rättvisa under det ordinarie styrelsevalet, som enligt planerna ska att äga rum i september, efter fotbolls-EM och OS i Paris. Fram till dess ska Vicente del Bosque vara det officiella ansiktet för spansk fotboll. Han uppges ha accepterat posten på villkor att det sker oavlönat.
[ingress] => Landslagscoachen när Spanien vann VM-titeln i fotboll 2010, Vicente del Bosque, har utnämnts till ordförande för en kommission som ska övervaka den Spanska fotbollsfederationen, RFEF. Regeringen försöker på detta sätt rädda förbundets anseende, efter att även den nye ordföranden delgivits misstanke om korruptionsbrott.
[headline] => Regeringen försöker rädda Fotbollsförbundets anseende
[page] => 0
[modified] => 20240501105325
[created] => 20240501093801
[publishStart] => 20240502070000
[publishStop] => 20241028083859
[fullArticle] => Regeringen försöker rädda Fotbollsförbundets anseende Landslagscoachen när Spanien vann VM-titeln i fotboll 2010, Vicente del Bosque, har utnämnts till ordförande för en kommission som ska övervaka den Spanska fotbollsfederationen, RFEF. Regeringen försöker på detta sätt rädda förbundets anseende, efter att även den nye ordföranden delgivits misstanke om korruptionsbrott. Beslutet att tillsätta en form av interimsstyrelse, parallellt med den officiella i RFEF, har fattats av den statliga Idrottsstyrelsen. Regeringen vill att VM-hjälten Del Bosque ska vara Förbundets officiella ansikte, istället för Pedro Rocha som automatiskt blivit vald till ny ordförande efter att ingen annan kandidat presenterat sig till det val inom förbundet som Rocha själv hade utlyst. Det skriver tidningen El Diario.
Vid ett förhör nyligen i tingsrätten i Majadahonda, där Pedro Rocha kallades som vittne i utredningen om misstänkta korruptionsbrott inom Spanska fotbollsförbundet, valde utredningsdomaren att avbryta utfrågningen och delge även Rocha misstanke om brott. Motiveringen var den dåvarande interimsordföranden bristande samarbete och uppenbart dåliga minne när han förhördes om bland annat mångmiljonkontraktet för att förlägga den spanska Supercupen till Saudiarabien. Delgivningen om misstänkta brott hindrade inte Rocha från att kort tid senare koras som ny ordförande för RFEF.
Det nya Utskottet för tillsyn, normalisering och representation av RFEF syftar till att säkerställa transparens och rättvisa under det ordinarie styrelsevalet, som enligt planerna ska att äga rum i september, efter fotbolls-EM och OS i Paris. Fram till dess ska Vicente del Bosque vara det officiella ansiktet för spansk fotboll. Han uppges ha accepterat posten på villkor att det sker oavlönat. Vicente del Bosque ställer upp oavlönat för att stärka Spanska fotbollsförbundets anseende.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[9] => Array
(
[id] => 40854
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Direktören för Sierra Nevadas administration Cetursa, Rocío Díaz, citeras av tidningen Granada Digital när hon betonar att de hållit öppet fler dagar denna säsong än någon någon annan av Europa sydligaste skidorter. Säsongen har omfattat totalt 149 dagar, trots att den startade senare än vanligt på grund av snöbrist och att pisterna fick stängas totalt 17 dagar på grund av dåligt väder. Det senare är en av de högsta siffrorna någonsin.
Speciellt under den viktiga påskveckan var vädret dåligt och en snöstorm orsakade trafikkaos på vägen upp till skidorten. Ett jordskred har dessutom tvingat många besökare att ta en ordentlig omväg. Enligt Rocío Díaz speglar de positiva siffrorna, trots motgångarna, Sierra Nevadas kapacitet att anpassa sig och fortsätta locka besökare under utmanande förhållanden.
Pisterna tog emot totalt 780.816 skidåkare och ett nytt rekord slogs med 330.129 besökare av andra snöaktiviteter, tack vare populära attraktioner som den nya isbanan och snöskotrar. Under säsongen installerades den nya gondolen Al Ándalus, vilket är den sjätte nya liften på två säsonger, som uppges ha förbättrat markant tillgängligheten och användarupplevelsen på stationen.
Sierra Nevada har denna säsong vidare stått värd för flera både nationella och internationella sportevenemang inom alpin skidåkning och snowboard. Skidorten drog även internationell uppmärksamhet till sig genom att på nytt vara värd för världscupen i snowboardcross, vilken sändes live till ledande vintersportmarknader globalt.
Musikaliskt förstärkte stationen sin kulturella profil genom att hålla den femte upplagan av Sun and Snow, en festival för elektronisk musik, och Borreguiles DJ Session, vilket lockade både skidåkare och icke-skidåkare till dess terrasser.
[ingress] => Sierra Nevada avslutade den 28 april vintersäsongen 2023/24 med en av sina bästa besökssiffror någonsin, 1,1 miljoner besökare. Detta trots utmaningar som dåligt väder under påsken och jordskred som försvårade kommunikationerna med skidorten.
[headline] => Många snöbesökare trots flertal utmaningar
[page] => 0
[modified] => 20240430170640
[created] => 20240430170528
[publishStart] => 20240501120000
[publishStop] => 20241027160559
[fullArticle] => Många snöbesökare trots flertal utmaningar Sierra Nevada avslutade den 28 april vintersäsongen 2023/24 med en av sina bästa besökssiffror någonsin, 1,1 miljoner besökare. Detta trots utmaningar som dåligt väder under påsken och jordskred som försvårade kommunikationerna med skidorten. Direktören för Sierra Nevadas administration Cetursa, Rocío Díaz, citeras av tidningen Granada Digital när hon betonar att de hållit öppet fler dagar denna säsong än någon någon annan av Europa sydligaste skidorter. Säsongen har omfattat totalt 149 dagar, trots att den startade senare än vanligt på grund av snöbrist och att pisterna fick stängas totalt 17 dagar på grund av dåligt väder. Det senare är en av de högsta siffrorna någonsin.
Speciellt under den viktiga påskveckan var vädret dåligt och en snöstorm orsakade trafikkaos på vägen upp till skidorten. Ett jordskred har dessutom tvingat många besökare att ta en ordentlig omväg. Enligt Rocío Díaz speglar de positiva siffrorna, trots motgångarna, Sierra Nevadas kapacitet att anpassa sig och fortsätta locka besökare under utmanande förhållanden.
Pisterna tog emot totalt 780.816 skidåkare och ett nytt rekord slogs med 330.129 besökare av andra snöaktiviteter, tack vare populära attraktioner som den nya isbanan och snöskotrar. Under säsongen installerades den nya gondolen Al Ándalus, vilket är den sjätte nya liften på två säsonger, som uppges ha förbättrat markant tillgängligheten och användarupplevelsen på stationen.
Sierra Nevada har denna säsong vidare stått värd för flera både nationella och internationella sportevenemang inom alpin skidåkning och snowboard. Skidorten drog även internationell uppmärksamhet till sig genom att på nytt vara värd för världscupen i snowboardcross, vilken sändes live till ledande vintersportmarknader globalt.
Musikaliskt förstärkte stationen sin kulturella profil genom att hålla den femte upplagan av Sun and Snow, en festival för elektronisk musik, och Borreguiles DJ Session, vilket lockade både skidåkare och icke-skidåkare till dess terrasser. Skidsäsongen i Sierra Nevada avslutades den 28 april, efter en säsong där pisterna varit öppna totalt 149 dagar. Foto: Cetursa
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[10] => Array
(
[id] => 40847
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Sánchez meddelade som utlovat att han skulle framträda klockan 12.00 på måndagen. Framträdandet tidigarelades slutligen till 11.00, vilket tillsammans med information om att Pedro Sánchez rest till kungapalatset La Zarzuela för att träffa den spanske monarken Felipe VI, föranledde breda spekulationer om att han hade för avsikt att verkställa sitt varsel om att lämna posten.
Prick klockan 11.00 framträdde Sánchez utanför presidentpalatset La Moncloa för att meddela att han trots allt sitter kvar. Det skedde efter att han sagt att den lervälling som politiken förvandlats till är oacceptabel och han efterlyste en bred reaktion mot smutskastningen och de falska nyheterna.
Framträdandet skedde utan pressnärvaro och därmed utan möjligheter för presskåren att ställa frågor. Sánchez beslut meddelades utan konkreta åtgärder, efter att det bland annat spekulerats om att han eventuellt skulle genomgå en misstroendeförklaring i parlamentet. En sådan hade dock skapat stor politisk osäkerhet och risk för nyval och analytiker pekar på att krisen inte grundat sig på bristande stöd i parlamentet, utan privata påhopp från oppositionen.
Ledningen för socialistpartiet har försökt mobilisera sina anhängare för att förmå Sánchez att sitta kvar. Tusentals demonstrerade utanför PSOE:s huvudkontor i Madrid den 26 april och på söndagen tågade omkring 5.000 personer i centrala Madrid till stöd för Sánchez, en mobilisering som kritiker menar speglar det begränsade stödet för Pedro Sánchez.
För oppositionspartiet Partido Popular styrker beslutet att Pedro Sánchez är besatt av makten och ovillig till varje pris att träda tillbaka.
🔴 ÚLTIMA HORA | Pedro Sánchez decide continuar al frente del Gobierno: "Sigo con más fuerza si cabe"https://t.co/MyJmUd4eUL pic.twitter.com/Um6CWXxw60
— Cadena SER (@La_SER) April 29, 2024
[ingress] => Den spanske regeringschefen Pedro Sánchez meddelade på förmiddagen den 29 april att han sitter kvar på posten. Det skedde efter fem dagars ovisshet, orsakad av ett öppet brev den 24 april där han varslade om att avgå på grund av de attacker som hans familj tvingas utstå.
[headline] => Sánchez sitter kvar
[page] => 0
[modified] => 20240429113501
[created] => 20240429113333
[publishStart] => 20240429113400
[publishStop] => 20241026113359
[fullArticle] => Sánchez sitter kvar Den spanske regeringschefen Pedro Sánchez meddelade på förmiddagen den 29 april att han sitter kvar på posten. Det skedde efter fem dagars ovisshet, orsakad av ett öppet brev den 24 april där han varslade om att avgå på grund av de attacker som hans familj tvingas utstå. Sánchez meddelade som utlovat att han skulle framträda klockan 12.00 på måndagen. Framträdandet tidigarelades slutligen till 11.00, vilket tillsammans med information om att Pedro Sánchez rest till kungapalatset La Zarzuela för att träffa den spanske monarken Felipe VI, föranledde breda spekulationer om att han hade för avsikt att verkställa sitt varsel om att lämna posten.
Prick klockan 11.00 framträdde Sánchez utanför presidentpalatset La Moncloa för att meddela att han trots allt sitter kvar. Det skedde efter att han sagt att den lervälling som politiken förvandlats till är oacceptabel och han efterlyste en bred reaktion mot smutskastningen och de falska nyheterna.
Framträdandet skedde utan pressnärvaro och därmed utan möjligheter för presskåren att ställa frågor. Sánchez beslut meddelades utan konkreta åtgärder, efter att det bland annat spekulerats om att han eventuellt skulle genomgå en misstroendeförklaring i parlamentet. En sådan hade dock skapat stor politisk osäkerhet och risk för nyval och analytiker pekar på att krisen inte grundat sig på bristande stöd i parlamentet, utan privata påhopp från oppositionen.
Ledningen för socialistpartiet har försökt mobilisera sina anhängare för att förmå Sánchez att sitta kvar. Tusentals demonstrerade utanför PSOE:s huvudkontor i Madrid den 26 april och på söndagen tågade omkring 5.000 personer i centrala Madrid till stöd för Sánchez, en mobilisering som kritiker menar speglar det begränsade stödet för Pedro Sánchez.
För oppositionspartiet Partido Popular styrker beslutet att Pedro Sánchez är besatt av makten och ovillig till varje pris att träda tillbaka.
🔴 ÚLTIMA HORA | Pedro Sánchez decide continuar al frente del Gobierno: "Sigo con más fuerza si cabe"https://t.co/MyJmUd4eUL pic.twitter.com/Um6CWXxw60
— Cadena SER (@La_SER) April 29, 2024
Pedro Sánchez framträdde med allvarlig min efter att ha givit sig själv fem dagars betänketid, men meddelade att han slutligen fortsätter på sin post.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[11] => Array
(
[id] => 40834
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Miguel Ángel Blanco var en ung okänd lokalpolitiker för Partido Popular i det baskiska samhället Ermua. Han kidnappades av ETA den 11 juli 1997 och terroristorganisationen hotade att avrätta honom om regeringen inte flyttade fängslade ETA-medlemmar till anstalter i Baskien inom 48 timmar. Trots massiva protester i hela Spanien verkställde terroristerna sitt hot så snart tidsfristen gick ut och PP-regeringen inte hade givit efter för deras krav.
Gärningsmännen greps senare och dömdes för mordet, vilket för många innebar slutet för ETA på grund av deras förlorade stöd. Nu vill dock federala domstolen även ställa de misstänkta terroristledarna inför rätta, anklagade för att ha beordrat eller i vissa fall inte ha förhindrat, mordet på Miguel Ángel Blanco.
De som ska ställas inför rätta är enligt tidningen El País José Javier Arizcuren (alias Kantauri), Mikel Albisu (Mikel Antza), María Soledad Iparraguirre (Anboto) och Ignacio Miguel Gracia Arregui (Iñaki de Rentería). De har alla haft ledande positioner inom ETA och hålls som ansvariga för beslutet att kidnappa och sedermera avrätta Blanco.
Utredningsdomaren Manuel García-Castellón beskriver ETA som en strängt hierarkisk och disciplinerad terroristorganisation, där order från den exekutiva kommittén utfördes utan ifrågasättande av de operativa enheterna. Utredningen finner att de åtalade hade möjlighet att förhindra mordet på Blanco men valde att inte ingripa. De åtalade åläggs att betala en borgen på två miljoner euro, för eventuella skadestånd som kan utdömas i rättegången, jämte fängelsestraff.
Två av de åtalade, Kantauri och Anboto, tjänar i dagsläget fängelse för andra terroristdåd, medan Antza och Iñaki de Rentería är på fri fot. Fallet har återuppväckts genom en stämning från juristorganisationen Dignidad y Justicia.
[ingress] => Den spanska federala domstolen Audiencia Nacional har mer än 25 år senare beslutat att inleda en ny rättegång för mordet på PP-ledamoten i Ermua Miguel Ángel Blanco. Dådet föregicks av en kidnappning och ett ultimatum på 48 timmar, som väckte de största reaktionerna någonsin mot den baskiska terroristorganisationen.
[headline] => ETA-ledare åtalas för uppmärksammad avrättning
[page] => 0
[modified] => 20240428081706
[created] => 20240427122632
[publishStart] => 20240429070000
[publishStop] => 20241024122659
[fullArticle] => ETA-ledare åtalas för uppmärksammad avrättning Den spanska federala domstolen Audiencia Nacional har mer än 25 år senare beslutat att inleda en ny rättegång för mordet på PP-ledamoten i Ermua Miguel Ángel Blanco. Dådet föregicks av en kidnappning och ett ultimatum på 48 timmar, som väckte de största reaktionerna någonsin mot den baskiska terroristorganisationen. Miguel Ángel Blanco var en ung okänd lokalpolitiker för Partido Popular i det baskiska samhället Ermua. Han kidnappades av ETA den 11 juli 1997 och terroristorganisationen hotade att avrätta honom om regeringen inte flyttade fängslade ETA-medlemmar till anstalter i Baskien inom 48 timmar. Trots massiva protester i hela Spanien verkställde terroristerna sitt hot så snart tidsfristen gick ut och PP-regeringen inte hade givit efter för deras krav.
Gärningsmännen greps senare och dömdes för mordet, vilket för många innebar slutet för ETA på grund av deras förlorade stöd. Nu vill dock federala domstolen även ställa de misstänkta terroristledarna inför rätta, anklagade för att ha beordrat eller i vissa fall inte ha förhindrat, mordet på Miguel Ángel Blanco.
De som ska ställas inför rätta är enligt tidningen El País José Javier Arizcuren (alias Kantauri), Mikel Albisu (Mikel Antza), María Soledad Iparraguirre (Anboto) och Ignacio Miguel Gracia Arregui (Iñaki de Rentería). De har alla haft ledande positioner inom ETA och hålls som ansvariga för beslutet att kidnappa och sedermera avrätta Blanco.
Utredningsdomaren Manuel García-Castellón beskriver ETA som en strängt hierarkisk och disciplinerad terroristorganisation, där order från den exekutiva kommittén utfördes utan ifrågasättande av de operativa enheterna. Utredningen finner att de åtalade hade möjlighet att förhindra mordet på Blanco men valde att inte ingripa. De åtalade åläggs att betala en borgen på två miljoner euro, för eventuella skadestånd som kan utdömas i rättegången, jämte fängelsestraff.
Två av de åtalade, Kantauri och Anboto, tjänar i dagsläget fängelse för andra terroristdåd, medan Antza och Iñaki de Rentería är på fri fot. Fallet har återuppväckts genom en stämning från juristorganisationen Dignidad y Justicia. Mordet på Miguel Ángel Blanco utgjorde ett före och ett efter för terroristorganisationen ETA. Foto Cristina Cifuentes/Wikimedia Commons
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[12] => Array
(
[id] => 40832
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Det kända skådespelarparet tillbringade mer än 20 år av sina liv i Alpedrete, vilket ledde till att ett torg i byn döptes till Paco Rabal och Asunción Balaguer fick ge namn åt det kommunala kulturcentret. Nu har högerstyret beslutat ta bort namnen och döpa torget till ”Plaza España” istället. Borgmästaren Juan Rodríguez Fernández-Alfaro förnekar dock att beslutet skulle ha fattats på ideologiska grunder.
Paco Rabals och Asunción Balaguers efterlevande säger till tidningen El Diario att namnändringen beslutats i hemlighet och att familjen fått reda på det via massmedia. På fredagen den 27 april demonstrerade invånare i Alpedrete mot beslutet, som de kallar för politisk förföljelse.
Sedan Vox kommit in i region- och kommunstyrelser har flera kontroversiella beslut fattats som bedöms som ideologiskt grundade och ett kulturkrig. Det har bland annat handlat om inställda teaterpjäser och bojkott av böcker som Vox anser vara ideologiskt indoktrinerande.
[ingress] => Kommunledningen i Alpedrete (Madrid), bestående av Partido Popular och Vox, har brukat sin majoritet för att byta namn på två olika platser som hyllat den kände skådespelaren Paco Rabal och dennes hustru Asunción Balaguer. Förutom framstående kulturprofiler var båda medlemmar av kommunistpartiet.
[headline] => Nytt kapitel i kulturkriget
[page] => 0
[modified] => 20240427122511
[created] => 20240427122422
[publishStart] => 20240428170000
[publishStop] => 20241024122459
[fullArticle] => Nytt kapitel i kulturkriget Kommunledningen i Alpedrete (Madrid), bestående av Partido Popular och Vox, har brukat sin majoritet för att byta namn på två olika platser som hyllat den kände skådespelaren Paco Rabal och dennes hustru Asunción Balaguer. Förutom framstående kulturprofiler var båda medlemmar av kommunistpartiet. Det kända skådespelarparet tillbringade mer än 20 år av sina liv i Alpedrete, vilket ledde till att ett torg i byn döptes till Paco Rabal och Asunción Balaguer fick ge namn åt det kommunala kulturcentret. Nu har högerstyret beslutat ta bort namnen och döpa torget till ”Plaza España” istället. Borgmästaren Juan Rodríguez Fernández-Alfaro förnekar dock att beslutet skulle ha fattats på ideologiska grunder.
Paco Rabals och Asunción Balaguers efterlevande säger till tidningen El Diario att namnändringen beslutats i hemlighet och att familjen fått reda på det via massmedia. På fredagen den 27 april demonstrerade invånare i Alpedrete mot beslutet, som de kallar för politisk förföljelse.
Sedan Vox kommit in i region- och kommunstyrelser har flera kontroversiella beslut fattats som bedöms som ideologiskt grundade och ett kulturkrig. Det har bland annat handlat om inställda teaterpjäser och bojkott av böcker som Vox anser vara ideologiskt indoktrinerande. Högerstyret i Alpedrete förnekar att beslutet att frånta ett känt skådespelarpar deras namn från ett torg och det lokala kulturcentret skulle vara ideologiskt grundat.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[13] => Array
(
[id] => 40787
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Tidningen El País skriver om hur väninnorna Isabel García Mateo och Rocío Morales Sanzano vunnit en viktig juridisk seger. Deras mödrar avled efter att ha väntat förgäves i åratal på de tjänster de hade rätt till enligt ”Ley de Dependencia” (Lagen om stöd till hjälpbehövande). Döttrarna är bägge jurister och bestämde sig i efterhand för att ställa administrationen till svars.
Processen har lett till en dom där Högsta Domstolen fastställer att rättigheterna till bistånd och eventuell återbetalning av kostnader som familjerna haft i väntan på hjälp, är överförbara till de avlidnas arvingar. Domstolen betonar att ärenden inte får arkiveras bara för att den berörda personen avlidit, utan bör fullföljas för att klarlägga vilken typ av stöd som skulle ha beviljats. Detta principbeslut öppnar dörren för en mängd andra familjer i liknande situationer att kräva ekonomisk ersättning.
Bakom utfallet ligger en lång och smärtsam process för Isabel och Rocío, som båda delade den tunga bördan av att se sina mödrar försummas av systemet. De upplevde personliga och ekonomiska påfrestningar samtidigt som de kämpade för att deras mödrar skulle få den vård de var berättigade till. Isabel, som blev laglig vårdnadshavare för sin mor efter en stroke, tvingades betala mer än 61.000 euro i vårdutgifter ur egen ficka, utan att någonsin få någon ersättning av myndigheterna. Hittills har alla dessa ärenden lagts ner, i samband med den hjälpbehövandes död.
[ingress] => Två spanska kvinnor har uppnått en juridisk seger i Högsta Domstolen för sina avlidna mödrar, vilka båda dog i väntan på att få utlovat vårdstöd. Utfallet gör det möjligt för personer i liknande situationer att kräva ersättning i efterskott för de utlägg de haft kopplade till vården av den avlidna.
[headline] => Viktig dom öppnar dörren för ersättning efter dödsfall
[page] => 0
[modified] => 20240425114602
[created] => 20240421124507
[publishStart] => 20240426120000
[publishStop] => 20241018124559
[fullArticle] => Viktig dom öppnar dörren för ersättning efter dödsfall Två spanska kvinnor har uppnått en juridisk seger i Högsta Domstolen för sina avlidna mödrar, vilka båda dog i väntan på att få utlovat vårdstöd. Utfallet gör det möjligt för personer i liknande situationer att kräva ersättning i efterskott för de utlägg de haft kopplade till vården av den avlidna. Tidningen El País skriver om hur väninnorna Isabel García Mateo och Rocío Morales Sanzano vunnit en viktig juridisk seger. Deras mödrar avled efter att ha väntat förgäves i åratal på de tjänster de hade rätt till enligt ”Ley de Dependencia” (Lagen om stöd till hjälpbehövande). Döttrarna är bägge jurister och bestämde sig i efterhand för att ställa administrationen till svars.
Processen har lett till en dom där Högsta Domstolen fastställer att rättigheterna till bistånd och eventuell återbetalning av kostnader som familjerna haft i väntan på hjälp, är överförbara till de avlidnas arvingar. Domstolen betonar att ärenden inte får arkiveras bara för att den berörda personen avlidit, utan bör fullföljas för att klarlägga vilken typ av stöd som skulle ha beviljats. Detta principbeslut öppnar dörren för en mängd andra familjer i liknande situationer att kräva ekonomisk ersättning.
Bakom utfallet ligger en lång och smärtsam process för Isabel och Rocío, som båda delade den tunga bördan av att se sina mödrar försummas av systemet. De upplevde personliga och ekonomiska påfrestningar samtidigt som de kämpade för att deras mödrar skulle få den vård de var berättigade till. Isabel, som blev laglig vårdnadshavare för sin mor efter en stroke, tvingades betala mer än 61.000 euro i vårdutgifter ur egen ficka, utan att någonsin få någon ersättning av myndigheterna. Hittills har alla dessa ärenden lagts ner, i samband med den hjälpbehövandes död. Handläggningen av ”Ayuda a la dependencia” drar ofta långt ut på tiden och tvingar de drabbade till stora ekonomiska utlägg för vård ur egen ficka.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[14] => Array
(
[id] => 40767
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Polisen har enligt Författningsdomstolen inte rätt att utöva påtryckningar på förare att genomföra alkoholtester på polisstationen. En kvinna som ursprungligen dömts efter att ha testat positivt för alkohol frikänns då det framkommit att hon fördes till stationen under påtryckningar från polisen. Det skriver tidningen El Diario.
Kvinnan stoppades av nationalpolisen i Madrid och uppvisade tecken på alkoholpåverkan. I brist på närvarande lokalpoliser, som är de som är utrustade med alkoholmätare, togs kvinnan till en polisstation där testet genomfördes. Domstolen bedömer att hennes transport till stationen inte var frivillig, vilket ogiltigförklarar testresultatet och därmed hennes tidigare dom.
Domstolens beslut understryker att medan det fortfarande är ett brott att vägra genomföra alkohol- och drogtest, så kan sådana tester inte kräva att en person förs till polisstationen utan synnerliga skäl. Försvarsadvokater uppges snabbt ha börjat hänvisa till utfallet i liknande mål, där förare hävdar att de olagligen förts till polisstationer för att utföra alkoholtester.
[ingress] => Den spanska författningsdomstolen frikänner en förare efter att hon ofrivilligt förts till polisstationen för ett alkoholtest. Utfallet bedöms som ett viktigt prejudikat för hur polisen får och inte får agera.
[headline] => Förare kan inte tvingas till alkotest på polisstationen
[page] => 0
[modified] => 20240424095309
[created] => 20240417154158
[publishStart] => 20240425170000
[publishStop] => 20241014154159
[fullArticle] => Förare kan inte tvingas till alkotest på polisstationen Den spanska författningsdomstolen frikänner en förare efter att hon ofrivilligt förts till polisstationen för ett alkoholtest. Utfallet bedöms som ett viktigt prejudikat för hur polisen får och inte får agera. Polisen har enligt Författningsdomstolen inte rätt att utöva påtryckningar på förare att genomföra alkoholtester på polisstationen. En kvinna som ursprungligen dömts efter att ha testat positivt för alkohol frikänns då det framkommit att hon fördes till stationen under påtryckningar från polisen. Det skriver tidningen El Diario.
Kvinnan stoppades av nationalpolisen i Madrid och uppvisade tecken på alkoholpåverkan. I brist på närvarande lokalpoliser, som är de som är utrustade med alkoholmätare, togs kvinnan till en polisstation där testet genomfördes. Domstolen bedömer att hennes transport till stationen inte var frivillig, vilket ogiltigförklarar testresultatet och därmed hennes tidigare dom.
Domstolens beslut understryker att medan det fortfarande är ett brott att vägra genomföra alkohol- och drogtest, så kan sådana tester inte kräva att en person förs till polisstationen utan synnerliga skäl. Försvarsadvokater uppges snabbt ha börjat hänvisa till utfallet i liknande mål, där förare hävdar att de olagligen förts till polisstationer för att utföra alkoholtester. Medan det fortfarande är ett brott att vägra genomföra alkohol- och drogtest, så kan sådana tester inte kräva att en person förs till polisstationen utan synnerliga skäl.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
)
Spanien riks
Likrester vid massgrav stulna
SPANIEN RIKS. Guardia Civil utreder en stöld av benrester från ett av offren för Franco-regimen vid ravinen i Víznar, där bland andra den kände poeten Federico García Lorca mördades. Forskarlaget från Granadas universitet, som hittills grävt fram kvarlevorna av cirka 200 personer, har anmält att en käke och överkäke med guldtänder stulits.[läs mer]
Familjefejd övergick i skottlossning
SPANIEN RIKS. Sju personer skadades, fem av dem av pistolskott, vid ett bråk mellan en stor grupp människor på öppen gata i Antequera. En kvinna fick föras till regionsjukhuset i Málaga med allvarliga skador.[läs mer]
Regeringen får stöd av FN mot alternativa historielagar
SPANIEN RIKS. Den FN-kommission som arbetar för att klargöra människors försvinnande utrycker i en rapport allvarliga bekymmer för de så kallade samförståndslagar som drivits igenom av flera spanska regioner som styrs av Partido Popular och Vox. Lagarna, som syftar till att motverka den statliga lagen om det demokratiska minnet, hotar enligt FN att tona ner eller helt ignorera allvarliga överträdelser under Francos diktatur.[läs mer]
Mobilförbud på skolorna i Valenciaregionen
SPANIEN RIKS. Från och med den 6 maj måste grundskoleeleverna i Valenciaregionen ha sina mobiler avstängda under skoltid. Beslutet har fattats av regionstyret för att stävja missbruket av mobilen.[läs mer]
Statligt tjurfäktningspris slopas
SPANIEN RIKS. Spaniens kulturminister Ernest Urtasun (Sumar) har meddelat att det nationella tjurfäktningspriset inte kommer att utdelas i år. Samtidigt planerar regeringen att helt lägga ner kulturpriset, som instiftades 2011.[läs mer]
Stort oljeutsläpp nära Ceuta
SPANIEN RIKS. Mellan 25.000 och 30.000 liter dieselolja rapporteras ha läckt ut från det Liberia-flaggade fartyget ”K-Onset” i Ceuta. Utsläppet orsakades av en spricka i en av fartygets tankar och uppges vara det allvarligaste hittills vid den spanska exklaven i Nordafrika.[läs mer]
Avtal om Gibraltar nära förestående
SPANIEN RIKS. Förhandlingarna mellan Spanien och Storbritannien om Gibraltars framtida status anses vara långt fortskridna och de mest optimistiska väntar sig ett slutgiltigt avtal inom några få dagar. Samtidigt protesterar de lokala och regionala myndigheterna på den spanska sidan över att de hålls utanför samtalen.[läs mer]
Spanien kritiseras för segregering av funktionshämmade
SPANIEN RIKS. FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning riktar hård kritik mot Spanien, som anklagas för att bibehålla en utbildningsstruktur som håller 40.000 elever, varav många med intellektuella funktionsnedsättningar, i isolerade miljöer.[läs mer]
Regeringen försöker rädda Fotbollsförbundets anseende
SPANIEN RIKS. Landslagscoachen när Spanien vann VM-titeln i fotboll 2010, Vicente del Bosque, har utnämnts till ordförande för en kommission som ska övervaka den Spanska fotbollsfederationen, RFEF. Regeringen försöker på detta sätt rädda förbundets anseende, efter att även den nye ordföranden delgivits misstanke om korruptionsbrott.[läs mer]
Många snöbesökare trots flertal utmaningar
SPANIEN RIKS. Sierra Nevada avslutade den 28 april vintersäsongen 2023/24 med en av sina bästa besökssiffror någonsin, 1,1 miljoner besökare. Detta trots utmaningar som dåligt väder under påsken och jordskred som försvårade kommunikationerna med skidorten.[läs mer]
Sánchez sitter kvar
SPANIEN RIKS. Den spanske regeringschefen Pedro Sánchez meddelade på förmiddagen den 29 april att han sitter kvar på posten. Det skedde efter fem dagars ovisshet, orsakad av ett öppet brev den 24 april där han varslade om att avgå på grund av de attacker som hans familj tvingas utstå.[läs mer]
ETA-ledare åtalas för uppmärksammad avrättning
SPANIEN RIKS. Den spanska federala domstolen Audiencia Nacional har mer än 25 år senare beslutat att inleda en ny rättegång för mordet på PP-ledamoten i Ermua Miguel Ángel Blanco. Dådet föregicks av en kidnappning och ett ultimatum på 48 timmar, som väckte de största reaktionerna någonsin mot den baskiska terroristorganisationen.[läs mer]
Nytt kapitel i kulturkriget
SPANIEN RIKS. Kommunledningen i Alpedrete (Madrid), bestående av Partido Popular och Vox, har brukat sin majoritet för att byta namn på två olika platser som hyllat den kände skådespelaren Paco Rabal och dennes hustru Asunción Balaguer. Förutom framstående kulturprofiler var båda medlemmar av kommunistpartiet.[läs mer]
Viktig dom öppnar dörren för ersättning efter dödsfall
SPANIEN RIKS. Två spanska kvinnor har uppnått en juridisk seger i Högsta Domstolen för sina avlidna mödrar, vilka båda dog i väntan på att få utlovat vårdstöd. Utfallet gör det möjligt för personer i liknande situationer att kräva ersättning i efterskott för de utlägg de haft kopplade till vården av den avlidna.[läs mer]
Förare kan inte tvingas till alkotest på polisstationen
SPANIEN RIKS. Den spanska författningsdomstolen frikänner en förare efter att hon ofrivilligt förts till polisstationen för ett alkoholtest. Utfallet bedöms som ett viktigt prejudikat för hur polisen får och inte får agera.[läs mer]
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
   |
|
| |||||
